1833 serma reak̕ 21 okṭobor sweeden disạm stok homerey janamlena Industrial kisạr gharo̠ńjren tesar koṛa Alfreed Nobel. O̠ko̠e do̠ chemistrist, engineer, tearic̕ ar hạtiạr tear karkhanaren (Industry) mạlike tahẽ̠lena. Uni do̠ ḍinmaeṭe ńutuman mit̕ bo̠to̠ran hạtiạr tearleda. Uniak̕ noa hạtiạr aema lạrhạire beoharlena ho̠ṛko go̠c̕ lạgit̕. Phrance disạm reak̕ kho̠bo̠r kago̠j kho̠n uni noa hạtiạr beohar karo̠nte go̠c̕ ho̠ṛak̕ tạlika ńe̠lte hahaṛa ar duke ạikạuleda. Ona karo̠nte 1895 sermare go̠c̕ laha mit̕ dan dolile tearoṭoleda. Ona dan dolilre ac̕ak̕ so̠mpo̠t reak̕ so̠tko̠ra 94 (un o̠kte̠ 31 million sweedish cronar) danoṭoleda. Noa aema kạuḍi kho̠nge guṭ turui bisoe cetan Nobel mạn e̠m hoyok̕kana, Physics, Chemistry, Medicine, Sãohe̠t̕, ar Sạntire.
2020 serma o̠ko̠eko mạnko ńamkeda
Ran re̠he̠t̕re
Harvey J Alter-USA disạmren
Micheal Hougton- USA disạmren
Charles M Rice-Eṅlanḍ (Bilạt) disạmren
Physicsre
Roger Penrose- Eṅlanḍ (Bilạt) disạmren
Reinhard Genzel-Germany disạmren
Andrea Grez- USA disạmren
Chemistryre
Emmauelle Charpentier-Pharnce disạmren
Jennifer A. Doudna- USA disạmren
Sãohe̠t̕re
Louise Glu̇k- USA disạmren
Sạntire
World Food Programme (WFP)
ECONOMICSRE
Comments are closed.